Metanmätning för deponier

Kartlägg diffusa metanemissioner genom täckskiktet med drönarbaserad ytemissionsmätning. Identifiera hotspots, uppfyll regulatoriska krav och stärk ert klimatbokslut.

Ytemissionsmätning CH₄Hotspot-identifieringSMP-rapportering

Deponiers dolda klimatpåverkan

Metan som bildas vid nedbrytning av organiskt avfall i deponier tar sig ut genom täckskiktet – ojämnt fördelat och omöjligt att se med blotta ögat. Sverige har över 4 000 nedlagda avfallsupplag, och de aktiva deponierna genererar betydande mängder deponigas. Metan är en kraftfull växthusgas som värmer klimatet ungefär 80 gånger mer än koldioxid på 20 års sikt (GWP₂₀).

Traditionella markbundna mätningar med ackumulationskammare ger punktvisa värden och tar dagar att genomföra för en hel deponi. Med drönarbaserad ytemissionsmätning kartlägger EcoDrone hela ytan systematiskt på timmar – och ni ser direkt var de största läckorna finns.

Vad vi mäter vid deponier

Metankoncentration (CH₄) – mätt i ppm ovanför deponiytan med TDLAS-sensor, kopplat till exakt GPS-position.
Spatial fördelning – georefererade kartlager som visar hur metanhalterna varierar över hela deponiarealen.
Hotspots – punkter med förhöjda halter som ofta beror på brister i täckskiktet, bristfällig kompaktering eller trasiga gasbrunnar.
Emissionsflöde – uppskattning av totala metanemissioner per areaenhet (där mätförutsättningarna tillåter kvantifiering).

Regulatoriska krav för deponier

Deponier omfattas av ett allt striktare regelverk för utsläppsövervakning. EU:s Avfallsdirektiv och Deponidirektivet (1999/31/EG) kräver att verksamhetsutövare övervakar och minimerar utsläpp av växthusgaser. I Sverige implementeras dessa krav genom miljöbalken och respektive verksamhets tillståndsvillkor.

Avfallsdirektivet och Deponidirektivet

Deponidirektivet ställer krav på att deponier ska ha system för uppsamling och behandling av deponigas. Operatörer ska kunna visa att gashanteringen är effektiv och att diffusa utsläpp minimeras. Drönarbaserad ytemissionsmätning ger det detaljerade underlag som behövs för att dokumentera gasfångstens effektivitet och identifiera var kompletterande åtgärder behövs.

SMP-rapportering till Naturvårdsverket

Miljörapporteringen via Svenska MiljörapporteringsPortalen (SMP) kräver att deponier redovisar sina utsläpp av växthusgaser. Med verklig mätdata från EcoDrone kan ni ersätta schablonberäkningar med faktiska mätvärden – vilket ger en mer korrekt bild av era utsläpp och ofta visar sig skilja sig markant från schablonestimat.

CSRD och klimatbokslut

Från 2025 omfattas allt fler svenska företag av CSRD:s krav på hållbarhetsrapportering. Metanutsläpp från deponier utgör en del av Scope 1-utsläppen och ska rapporteras med verifierad data. EcoDrones mätrapporter levererar den kvalitet som krävs för revision.

Så går en deponimätning till

1

Förberedelse

Vi tar del av era underlag – ytgränser, celler, täckskikt, gasbrunnars placering – och planerar flygmönster och mätprotokoll. Vi samordnar med er personal och säkerställer nödvändiga flygtillstånd.

2

Flygning & mätning

Drönaren flyger systematiskt över deponiytorna på bestämd höjd och registrerar metankoncentrationer med GPS-koppling. Hela deponiarealen täcks av under en dag, beroende på storlek.

3

Databearbetning

Rådata kalibreras mot referensvärden, interpoleras till kartlager och kvalitetskontrolleras. Mätosäkerheten dokumenteras och hotspots identifieras och rangordnas.

4

Leverans & genomgång

Ni får rapport, georefererade koncentrationskartor, hotspot-lista och digitala kartlager (GeoJSON/KML). Vi går igenom resultaten tillsammans och diskuterar rekommenderade åtgärder.

Vad ni får levererat

Koncentrationskarta

Georefererad karta över metankoncentrationer (ppm) med tydlig färgskala – ni ser direkt var det läcker genom täckskiktet.

Hotspot-lista

Punkter med förhöjda halter, rangordnade efter nivå och position – direkt användbar för åtgärdsplanering och prioritering.

Emissionsrapport

Resultat, metodik och mätosäkerhet sammanfattat – redo för tillsyn, SMP-rapportering, miljörapport eller klimatbokslut.

Digitala kartlager

GeoJSON/KML-filer för ert GIS-system. Jämför mellan mättillfällen och kombinera med egna datalager för långsiktig uppföljning.

När passar drönarbaserad deponimätning?

  • Årlig eller periodisk uppföljning av metanutsläpp enligt kontrollprogrammet
  • Kontroll efter sluttäckning eller reparation av täckskikt
  • Underlag för tillståndsprövning, omprövning eller miljörapport
  • Utvärdering av gasfångstsystemets effektivitet och fångstgrad
  • Identifiering av prioriterade åtgärdsområden vid stora deponiarealer
  • Klimatbokslut och Scope 1-emissionsredovisning (CSRD)
  • Verifiering av efterbehandlingsåtgärder på avslutade deponier

Ekonomisk och miljömässig nytta

Att identifiera och åtgärda metanläckor vid deponier ger dubbel vinst. Miljömässigt minskar ni era växthusgasutsläpp direkt. Ekonomiskt innebär det ofta att mer deponigas kan fångas upp och användas för energiproduktion – varje kubikmeter metan som fångas istället för att läcka ut har ett direkt ekonomiskt värde.

Drönarbaserad mätning är dessutom betydligt kostnadseffektivare än traditionell markbunden kartläggning med ackumulationskammare, särskilt vid stora deponiarealer. Ni får en heltäckande bild på en bråkdel av tiden – och kostnaden.

Vanliga frågor om metanmätning vid deponier

Behöver ni kartlägga metanutsläpp från er deponi?

Vi hjälper er planera mätningen, genomföra den och leverera underlag för tillsyn, SMP-rapportering och klimatbokslut.

Kontakta oss